Uppåt Vilnius väggar

I Västeuropa har företeelsen med graffiti och väggmålningar varit en del av stadsbilden sedan andra världskriget. Men i Östeuropa i allmänhet och Litauen i synnerhet är det ett nytt kulturellt uttryck. 

Den kommunistiska diktaturen under Sovjettiden förbjöd all offentlig konst som inte var regelrätt propaganda.

De enda muralmålningar som var tillåtna föreställde Lenin, Karl Marx eller muskulösa arbetare som lyfte hammaren och skäran mot en klarblåhimmel. Men när Litauen återfick sin frihet 1992 innebar det att locket lyftes på den konstnärliga tryckkokaren. 

Målare, skulptörer, graffitikonstnärer och formgivare gick ut i staden och tog sig an övergivna militärbyggnader, nakna betongväggar och murar. Men till skillnad från New York eller Stockholm gjorde man det på ett nytt och unikt sätt.

Nästan trettio år senare är Litauens huvudstad en internationell hot spot för gatukonstnärer, meden rad stora målningar och installationer signerade både lokala konstnärer och internationella stjärnor. 

De moderna konstverken samsas sida vid sida med medeltida kyrkor, barockpalats och sovjetiska komplex utan att de inkräktar på varandra. Det skapar en unik, nästan anarkistisk, karaktär. Historiskt och modernt, humoristiskt och seriöst, kulturellt och kommersiellt. 

Publicerad 10/08/2020

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin

Läs mer